Marocko - växande militärmakt

Marocko har sedan kriget i Västsahara en betydande militär kapacitet. I Västssahara finns mer än 100 000 man, som bl a övervakar den minerade muren mot de befriade områdena av Västsahara. De fungerar också tillsammans med polisen och de olika säkerhetsorganen som en traditionell ockupationsstyrka som övervakar de kvarvarande västsaharierna., samtidigt som de skyddar de växande marockanska investeringarna och de marockanska bosättarna.

Vapenaffärer

Under de senaste åren har Marocko allmänt förstärkt sina militära resurser kraftigt. Det är en upprustning på bred front och i stor skala. Där ingår, enligt mediauppgifter bl a 20 begagnade F16-plan som Marocko fick 2002 från Saudi-Arabien till vrakpris och ett femtiotal T-72 stridsvagnar som köptes från Vitryssland.

Några år senare utökades det redan välförsedda artilleriet med ett femtiotal självgående 155 mm haubitsar modell M-109A5 från USAs överskottslager. 2007 sålde Spanien 1200 terrängbilar (VAMTAC), 800 terränglastbilar och 10 patrullbåtar. Ungefär samtidigt sålde Frankrike 18 Rafaele jaktplan och sofistikerade raketer som kan bäras av både Rafaeleplanen och de Mirageplan Marocko har sedan tidigare. Och upprustningen fortsätter.

Försvarsbudgeten 2009 är dubbelt så stor som 2008, och tar 16 % av statsbudgeten. Ett av skälen till den utvidgade budgeten är att kunna köpa "nya, och mer sofistikerade vapensystem".

Säkerhetsstyrkor

I de ockuperade delarna av Västsahara opererar också flera av Marockos säkerhetstjänster. International Crisis Group nämner i en rapport från 2007 Groupes Urbains de Sécurités (GUS),  Compagnies Mobiles d’Intervention (CMI), Groupes d’Intervention Rapide (GIR), Forces Auxiliaires (FA), Renseignements Généraux (RG), Direction de Sécurité du Territoire (DST). De flesta av dem lär också vara verksamma i själva Marocko. Inga pålitliga uppgifter om hur stora styrkorna är som verkar i Västsahara är kända.

"Säkerhetssamarbete" med andra nationer

Associationsavtalet mellan EU och Marocko knyter an till den s.k. Barcelonaprocessen, som täcker samarbete inom fyra områden: politik, ekonomi/finansiering, social/kultur samt migration. På senare år har "terroristbekämpning" seglat upp som viktigt område och EU markerar ofta att samarbetet med Marocko handlar om säkerhet. Konkret handlar det om ett antal frågor. att kontrollera flyktingströmmen från Afrika, att ingå i Storbritanniens skyddsmekanismer för Gibraltar och kontrollen över inloppet till Medelhavet samt om terroristbekämpning, dvs övervakning av misstänkta grupper samt att förvara, behandla och förhöra fångna terroristmisstänkta, inklusive fångar på väg till eller från Guantanamo. Hur det senare kan gå till skymtar i de vittnesmäl som nu kommer från frisläppta Guantanamofångar, t ex i fallet Binyam Muhamed.

Uppgifter om rent militärt samarbete, utöver vapenhandeln, läcker ibland också ut. Samövningar bl a med brittiska trupper i öknen har förekommit.

Upprustning av en envåldsstat i ett känsligt område

Marocko är en envåldsstat ("exekutiv monarki" enligt svenska regeringen) med djupa ekonomiska och sociala klyftor, som står långt ned i rankinglistorna för pressfrihet och andra MR-frågor, som bl a är en stor producent och exportör av cannabis särskilt till EU samt har ockuperat en koloni mot Haagdomstolens utslag och FN-stadgan. Det senare är en destabiliserande faktor i regionen, utöver de friktioner som finns mellan Marocko och Algeriet i övrigt.

Det finns anledning att sätta många frågetecken för en "säkerhetspolitik" som innebär att med vapenförsäljningar och annat samarbte bidra till en förnyad, kraftig upprustning av en sådan aktör, i en känslig region utan att verka vilja på allvar bidra till en lösning av Västsaharakonflikten enligt internationell rätt. Det internationella rättsläget är glasklart enligt tunga bedömare, det väntar bara på att bli respekterat och åtföljt.

Med den nuvarande hållningen från EU och dess medlemsstater riskerar Västsaharakonflikten förvärras, t o m med okontrollerade våldshandlingar, samridigt som EUs trovärdighet och vilja att respektera demokrati, MR och internationell rätt undermineras och ifrågsätts.