FNs roll - en bakgrund

Skapad: 2009-03-17, Senast uppdaterad: 2014-10-31

FN har en ledande roll, men svårt att uppfylla den

FN har ett avgörande ansvar för att lotsa Västsahara från att vara illegalt ockuperad koloni till självbestämmande enligt FNs principer för avkolonisering. Västsahara fanns med på listan över kolonier som skulle få sin frihet från kolonialmakten Spanien redan 1963.

Några steg i FN-processen
Sedan dess har FN tagit beslut som bekräftat Västsaharas rätt till självständighet (1965 och 1966) och att FN vill spela en aktiv roll i självständighetsprcessen 1975, efter att befrielsekampen inletts. Efter en förfrågan från FN bekräftade också Haag-domstolen 16 okt 1975 Västsaharas rätt till självständighet. Men krigsförloppet påverkades föga av diskussionerna i FN.

!988 presenterade FN en fredsplan baserad på förslag från de afrikanska staterna (OAU), som Marocko och Polisario accepterade. Två år senare beslöt Säkerhetsrådet om bl a att en folkomröstning skulle genomföras i januari 1992. Som förberedelse trädde en vapenvila i kraft 1991. Samtidigt började Marockos undanmanövrar och blockad av processen.

Dödläget som följde bröts vid en konferens i Houston, ledd av USAs förre utrikesminister James Baker. Nytt datum för folkomröstningen blev december 1998, vilket sedan sköts upp igen. En komplicerad process med upprepade förhandlingar och fredsplaner följde, med James Baker som FNs speciella ombud i förhandlingarna. Läs Bakers egen bild av sin roll (intervju från 2004)

Processen blev dock resultatlös. Den sista rapport om Västsahara som Kofi Annan skrev som generalsekreterare uttryckte en besvikelse och uppgivenhet med vad som uppnåtts. Budskapet var närmast att när det internationella etablissemanget misslyckats att lösa problemen behövdes att nya aktörer tog vid. En granskningsrapport från besök i Marocko, Västsahara samt flyktinglägren i Algeriet 2006 av FNs kontor för mänskliga rättigheter, OHCHR, har inte behandlats officiellt och snarast förvisats till glömska. 

Sedan sommaren 2007 hölls nya trevande samtal under FNs ledning, men inte heller de med något påtagligt resultat. Se FNs egen historik över Västsahara-frågan.

FNs vacklande hållning beror i den här frågan, liksom i många andra, på skillnaderna och motsättningarna mellan Generalförsamlingen där alla stater kan rösta, och Säkerhetsrådet, som bara har 15 medlemmar och där fem stormakter, inklusive USA och Frankrike, har vetorätt.

Praktiskt stöd via FN
FN har dock andra mer konkreta arbetsuppgifter.

Flyktingskommissarien (UNHCR) har tagit ett ansvar för att samordna stödet till flyktingarna som framför allt finns i lägren i Tindouf, Algeriet. Stödet sker i flera former, med mat och andra förnödenheter, till hälsovård och utbildning samt till transporter och annan logistik. En rad andra FN-organ och internationella institutioner bidrar till det humanitära stödet.
 
Övervakningsstyrkan MINURSO
FN sände en övervakningsstyrka i Västsahara 1991, urpsrungligen för att övervaka vapenvilan och organisera en folkomröstning. Styrkan kallas MINURSO United Nations Mission for the Referendum in Western Sahara.

Tyvärr har MINURSO inte kunnat leva upp till förväntningarna, även om styrkan på vissa områden gjort ett nyttigt arbete. Det svaga stödet från FN centralt har tvingat styrkan att ge efter när Marocko ställt villkor och hejdat den i sitt arbete. Läs mer i fördjupningstexten.

Avkoloniseringen

Det viktigaste dokumentet är FNs Deklaration om att ge självständighet åt kolonier och folk som antogs av Generalförsamlingen 14 december 1960.

Den anses av många experter som en rekommendation enligt FN-stadgan och därmed inte bindande. Den var inte heller enhällig - nio stater avstod: Australien, Belgien, Dominikanska Republiken, Frankrike, Portugal, Spanien, Sydafrika (under apartheidregimen), Storbritannien och USA.

Men fyrtio år senare antog FN en ny deklaration om slutförandet av avkolonisering och om att göra åren 2000-2010 till det andra årtiondet för att utplåna kolonialismen, med främst USA, Israel och i några fall Storbritannien som röstade emot i de olika delomröstningar som de rätt komplicerade deklarationerna fordrade. Läs mer i FNs dokument om avkoloniseringen

För att övervaka processen tillsattes FNs Speciella kommitté för avkolonisering, även kallad Fjärde kommittén, som ännu regelbundet möts och diskuterar hur avkoloniseringsarbetet fortgår. 

Där är Västsahara en stående punkt på dagordningen.